Lillsonen har ringt och meddelat att de kommit lyckligt och väl fram till kamratens hus utanför Aten och det känns jättebra. Flygresan hade gått bra och det är väl inte så konstigt att det känns nervöst att skicka iväg 3 stycken 14-åringar ensamma. Värst var det nog ändå för maken som följde dem så långt han kunde till säkerhetskontrollen där han stod och spanade efter dem. Nu hoppas vi bara att det går bra de 14 dagarna han skall tillbringa därnere hos kamratens pappa, mormor och morfar som bor där.
E och jag har ju varit en vecka och hälsat på Hanna som jobbar på Cypern. Vi hade en underbar vecka. Hanna jobbade ju mesta tiden tyvärr men vi hann ändå med att träffa henne varje kväll och hon gav oss varsin fantastisk massage på hotellet där hon arbetar som hudterapeut. Dessutom var vi på badutflykt på hennes lediga Måndag. Hon är ju bara ledig en enda dag i veckan. Vädret var helt fantastiskt hela veckan därnere. Solen sken från en klarblå himmel och det var varmt och skönt i vattnet.
Vi träffade ett jättetrevligt äldre par på resan. De var operasångare och vi umgicks hela veckan. De var också med oss när vi två gånger var och tittade på showerna på ett utav hotellen Hanna arbetar på. Det var bara lite vemodigt att dels lämna Hanna där nere och våra nyfunna vänner som skulle stanna en vecka till.
