Adventsbilder

Nu ska vi snart dra lott om vem som ska köpa julklapp till vem. Äntligen har jag fått igenom att vi ska göra så, så många år jag ihärdigt försökt.

Hanna har tyckt det från och med i år och Emelie tyckte också det kunde vara bra. Marcus gav sin välsignelse efter ett telefonsamtal från maken idag. Callemannen är för liten för att vara med så han får julklappar som vanligt.

Utöver julklappen till den "utlottade" har vi sagt att vi får köpa småsaker om vi vill men det ska inte vara något tvång. Då har vi endast en vi behöver koncentrera oss på.

Härlig film

Nu har jag sett Mamma Mia-filmen tre gånger och den blir sannerligen inte sämre för varje gång jag ser den. Man blir så himla glad av den. Skådespelarna är duktiga och de bjuder verkligen på sig själva. Musiken är så härlig också. Att de har fått Stellan Skarsgård, Pierce Brosnan och alla de andra att låta så otroligt bra är ju också fantastiskt.

Julmarknad och sollängtan

Det blev mest mat som inhandlades igår på julmarknaden på Torpa. En brännvinsost, ett flak med enbärsmust, en hjortkorv, ekologiska rotfrukter och en kärve till småfåglarna.

Jag passade på att ändra bloggbilden också till en som visserligen inte är så jullikt förutom de röda blommorna då, men ack så förväntansfull. Den är tagen av Callemannen när vi gick på strandpromenaden på Fuerteventura i Mars. Där skulle jag helst vilja var just nu faktiskt. Jag längtar oerhört mycket efter solen nu. Förra helgen var den närvarande hela helgen men nu kan man undra var den har tagit vägen.

Julfunderingar

Finns det något bättre än Lördagar? Förmodligen inte. Fastän att det är en grå Lördag så njuter vi i fulla drag. Idag är det dessutom adventsstjärnor och ljusstakar som pryder alla fönster som är så njutbart. Jag är ju officiellt en julhatare men egentligen hatar jag bara alla måsten runt Jul. All reklam och stressade människor som shoppar och shoppar och shoppar.

Allt det materiella och komercialistiska (felstavat ord) kring jul, det är det jag hatar, inte själva Julen. Själva Julen är egentligen en fröjdefull varm härlig högtid då man umgås med sina kära och nära och ger varandra närhet och kärlek, äter god mat och umgås.

Stress blev det även på jobbet igår, när någon tyckte att just jag var den som skulle fixa adventsbelysningen i biblan eftersom den MÅSTE vara uppe och tänd inför första advent. Att jag inte hade den blekaste aning om var den förvarades eller hur den fungerade (och tydligen ingen annan heller som var på plats just då) var det ingen som tog hänsyn till. Att jag dessutom hade osedvanligt mycket att göra just denna dag eftersom en tredjedel av bibliotekspersonalen satt i möte och en annan tredjedel tydligen arbetade hemma, var sjuka eller på annat sätt bortresta var heller ingenting som togs hänsyn till. Julbelysningen visade befinna sig på en plats långt uppe vid taket. En stege stod prydligt uppställd som om någon faktiskt hade försökt få ner den men inte lyckats. Kartongerna var stora och jag riskerade livhanken med att balansera ner dem. När jag fick ner dem var det naturligtvis inte många lampor som var intakta i de dyra fina ljusstakarna och inte var det det lättaste att byta heller. Det visade sig vara en synnerligen opraktiskt konstruktion och innan ljusstakarna var på plats var lilla jag aldeles svettig. Tänk att en sån liten sak kan bli en sådan stor affär!

Ja men vad gör man inte, som vanligt är man ju en väluppfostrad flicka som gör som man blir tillsagd och det blev ju väldigt snyggt om jag får säga det själv! Sen att jag inte kom ifrån jobbet förrän strax före sex, gjorde ju ingenting då jag ändå var bortbjuden till sex (på adventsfika) så slapp jag ju faktiskt att åka hem emellan. Som tur var hade den duktige maken hemma städat och satt upp adventsbelysningen när jag till slut kom hem efter julklappsspelet. Vad skulle man göra utan denna klippa?

Julklappsspelet är en årlig företeelse hos en barndomskamrat till mig. Det går till så att man köper två julklappar för en given summa. Man lägger alla julklapparna i mitten av bordet och slår två tärningar. Den som får en etta och/eller en sexa får ta en/två julklappar. När alla julklapparna är slut så öppnar var och en sina julklappar. Sedan träder fas två in då man tar endast en tärning och sätter en äggklocka på en kvart. Den som nu får en fyra får välja att ta en julklapp från någon annan i församlingen.

När äggklockan ringer så sitter man förhoppningsvis med rättvist fördelade julklappar som man vill ha. Förra gången jag var där gick jag hem med massor av grejer men denna gång blev det mer rättvist.

Det slutade med att jag kom hem med ungefär samma grejer jag köpt fast ändå andra. Jag köpte ett vaniljdoftljus och en packe julservetter och kom hem med.... små gröna doftvärmeljus (vanilj även de) och.... ja just det servetter. Kul va!

Nej nu ska vi åka på julmarknad till Torpa (så var det med den julhataren)

Legitimation

Nu är man då äntligen legitimerad bibliotekarie. Jag känner mig dock inte som om jag är i någon "ny skepnad" som någon uttryckte sig. Jag är väl samma gamla Lena som förut.

Mamma Mia

I Onsdags såg jag filmen "Mamma Mia" med dottern. Den var ju bara helt underbar!
Skådespelarna sjöng jättebra och man blev så glad av att se den! På Onsdag släpper de dvd:n och jag ska stå först i kön och köpa den var så säkra på det. Det blir en favoritfilm vid sidan av Sound of music.

Dammiddag med knall- och rökeffekter!

Igår var den stora kvällen inne för första dammiddagen i detta huset. Vi är sex stycken gamla skolkamrater som träffas tre gånger om året hemma hos varandra och vi har träffats kontinuerligt sedan vi slutade skolan. Det är verkligen (för det mesta) roligt.

Förra gången det var min tur var det också i nytt hus och då får man presenter! Igår fick jag två fina blomkrukor. En från damerna från Göteborg och en från damerna härifrån stan.

Maken stod i köket och det serverades getosttoast till förrätt, rödspätta med pressad potatis och champangesås till varmrätt och slutligen en himmelsk chokladmousse med esspresso alternativt cappuccino. Damerna var nöjda men plötsligt hörs en explosion från köket och alla damerna blev förskräckta. Smällen hördes långt och även de som stod ute på andra sidan huset och rökte kom och undrade.

Det visade sig vara en kvarglömd flaska fläderchampange som hade exploderat och maken som alltid är emot min champangetillverkning fick vatten på sin kvarn.

Efter några timmar var det dags för nästa effekt. C som satt närmast dörren in till köket utbrister plötsligt att det luktar brännt och upp flyger vi och börjar leta överallt. Vi hade ju fasligt massa ljus, lyktor och värmesljus tända där ute i orangeriet plus att vi eldade duktigt i den öppna spisen både där ute och inne i vardagsrummet. Det var ju 5 minusgrader snö och en kall nordanvind som svepte runt husknuten ute så det gällde att elda på ordentligt för att hålla värmen över 22 gradersstrecket.

Maken kommer då som en slokörad hund ut och säger att han hittat vad det var som rök. Han hade köpt ett slags extra elelement eftersom det på vintern kan bli ganska kallt på kontoret som är beläget i husets suterängplan, och då Hanna sover där nu när hon flyttat hem, ville han vara snäll och se till att hon också kunde få varmt och gott där tills hon kom hem. El-elementet hade tydligen inget överhettningsskydd och började tydligen smälta på något konstigt sätt.

Huset fylldes av plastluktande rök och vi eldade på ännu mer i spisarna och öppnade här och var för att få ut lukten någorlunda.

Hanna den stackarn sov tack och lov över hos en kompis för hon hade inte kunnat ligga i lukten som var värst och svårast att få ut på kontoret.

Radiatorn packades ner i sin låda och fick åka tillbaka till Silvan idag och maken ville bestämt inte ha med sig den upprörda hustrun in i affären utan skötte återköpet själv. Hustrun hade yrkat på både återbetalning OCH SKADESTÅND men det ville inte den ödmjuka och konflikträdde maken höras talas om. Ja så blev dammiddagen i nya huset en förställning med både ljud och rökeffekter!

Uterum, Vinterträdgård eller Orangeri?

Man kan ju fundera över vad vi skall kalla vårt uterum nu när det äntligen är färdigt. Det låter så banalt att säga uterummet nu när vi betalt de sista fakturorna och räknar ihop vilka astronomiska summor det faktiskt har kostat oss.

Jag kan läsa i boken "Drömmen om ett orangeri" som jag lånade på stadsbiblioteket att "uterum är en enklare sluten tillbyggnad på ett hus med minst en glasad sida som används mest under sommaråret. Om det är isolerat kallas det ofta för vinterträdgård." Det låter vackrare att säga vinterträdgården tycker jag.

Vad som låter ändå bättre är Orangeri som enligt samma bok "ursprungligen är ett varmhållet utrymme för vinterförvaring av växter." Det står vidare att "Ordet orangeri är lånat från franskan och betyder helt enkelt utrymme för vinterförvaring av apelsin- och eller citrusplantor" Ja vi har ju faktiskt mycket växter som vi vinterförvarar där och faktiskt både Oliv och citronträd så då kanske det faktiskt är ett Orangeri vi har! Man kan också läsa vidare: "Av detta följer att ett orangeri är jämföreslevis högt, har någon slags uppvärmning och åtminstone en murad vägg (den norra), så att vinteruppvärmning är möjlig med rimliga insatser"

Det råder efter dessa rader absolut ingen tvekan om att vårt uterum hädanefter får kallas för orangeri! Nu när vi fått igång både spisen och golvvärmen så är saken klar. Det låter väl jättebra!!

Att handla mat naturligtvis

Det är inte det enklaste att handla mat nu-för-tiden minsann. Här är en som gav upp när hon började läsa och allt sedan dess är det maken som har den lilla sysslan på sin agenda.

Idag erbjöd man sig dock att inhandla maten eftersom maken arbetade hemifrån.

Gick tidigare från arbetet och lyckades hitta en parkering med bra avstånd från stormarknaden. Gud så mycket folk det var! De små vagnarna var slut i den fållan som låg närmast. Bäst att greppa en modell X-large då, med den nackdelen att man tar så stor plats! Scannrarna var nästan slut men där högg man den sista! Så var det bara att sätta igång med inköpslistan som maken så duktigt hade författat. Frukt och grönt först och det gick ju bra, naturliga råvaror underbart! Men det gäller att välja rätt det finns inte bara en sorts gul lök utan man tvingas välja mellan förpackade och icke förpackade dito! Huga! Ja så fortsätter det igenom hela varuhuset och det gäller verkligen att värja sig för alla konstgjorda produkter som det fullkomligt vimlar av. Man får sätta på sig spanarglasögonen för att hitta de naturella produkterna utan vare sig tillsatt socker, sötningsmedel , konserveringsmedel, stabiliseringsmedel, glutamat, vitaminer och E6....eller annat jox och utan att de för den skull har tagit bort det naturliga fettet och annat naturligt. Det är svårt att hitta verkliga RÅVAROR!!!

Det tog sammanlagt 1 timma och 45 minuter för fru Wadellen att få tag på alla specialiteter som maken skrivit på listan och man hade tur att få tag på de sista två ostronen i fiskbutiken.

Väl hemma i ett nystädat och uppvärmt hus fick hon till slut sin lilla fredags-gimlet i uterummet vid brasan och Madonnamusik och Leonard Cohen. Kan det bli bättre?
UNDERBARA FREDAG!!! I LOVE!!!! Nu väntar vi bara på att Oxfilén ska bli färdig.

Då är man publicerad då!

Äntligen har vår magisteruppsats blivit publicerad i Högskolans publiceringsdatabas Bada. Det tog lite tid eftersom vi hade vårt slutseminarie den 17 september, men det är många turer innan allt är klart och dessutom blev det en liten kommunikationsmiss mellan oss och vår handledare. Vi uppfattade det som om allt var klart när det i själva verket var vi som skulle skicka in den kompletterade uppsatsen till henne som skulle lägga ut den. För mig verkar det lite bakvänt. Hur kan de lita på att det verkligen är den godkända uppsatsen vi lägger ut och inte att vi har ändrat hej-vilt i den?

Annat som hänt:
Vår lilla Hanna har flyttat hem tillfälligt eftersom det inte riktigt fungerade med pojkvännen längre. Vi får se hur länge vi får ha henne hemma.

Linslösa tiden är förbi.

Idag fick jag äntligen mina beställda linser med posten. Maken levererade dem till mig på jobbet eftersom han arbetade hemifrån idag.

Nu är livet värt att leva igen. Livet med nödglasögonen blev jobbigt. Tänka sig att man kan vara så beroende av ett par supertunna plastbitar.

Jag har även varit på undersökning och informationsmöte om ögonlaseroperation, men det visade sig bli dyrare än vad jag tycker det är värt. Jag klarar mig nämligen inte med den enklaste operationen utan måste genomlida den allra värsta i så fall. Jag är ju närsynt, astigmatisk OCH ålderssynt. Nej så det får bli linser resten av livet för min del.

Idag blir det ingen keramikkurs för vår lärare är på inpirationsvecka. Det låter det. vi får väl se vad de gjort med honom när vi får återse honom nästa vecka. Jag har i alla fall konstaterat att han bränt mina tre vita hus, för de står på vår hylla (kan man se genom skyltfönstret). Jag har även gjort en fasligt massa bokstäver som jag skall sätta upp i fönster och på hyllor hemma. Ja är det inte ord så är det bokstäver...

Invigning av den öppna spisen

I går kväll intogs en mycket god middag och därefter provtände vi i öppna spisen. Vi eldade ända tills vi gick och lade oss och det var så mysigt att sitta och titta på elden som sprakade. Det var lite svårare att få det att ta sig i den, men så är är det ju lite fuktigt inuti den eftersom det har regnat in där och allt är ju nymurat. Man får bara elda försiktigt nu i början.

Det blev inte så många grader varmare eftersom det är en öppen spis utan insats så drar den också ut värmen. Kaminen vi har i vardagsrummet höjer ju värmen direkt med 2-4 grader. Men så är det ju heller inte meningen att vi skall ha den i uterummet till att elda för värmens skull eftersom vi har golvvärme som vi snart får sätta igång. Man måste vänta en månad tills golvet har stabiliserat sig och torkat innan man får sätta igång elvärmen i golvet.