Jag känner mig lyxig

Idag arbetar jag och det känns konstigt att jag skall vara tjänstledig helt för studier i April. Inte för att jag inte behöver det. Det kan bli skönt att koncentrera sig helt på uppsatsen en hel månad. Känns inte så lite lyxigt.

Gud hör bön

Lördag är veckans bästa dag. Eftersom jag har migrän sedan ett par dagar är det lite trist men den är inte så illa så jag behöver ligga i ett mörkt rum i allafall som vissa med migränbesvär får. Jag behöver gå ut och promenera så jag får igång blodcirkulationen och bli lite anfådd så brukar det lätta lite. Igår tog jag ryggsäcken och knallade iväg till Byttorps ICA-butik ca en halvmils promenad i skog och på gångvägar. När jag kommit fram var jag helt slut men migränen hade lättat lite. Jag undrade dock hur jag skulle orka med en full ryggsäck uppför alla backar.

Gud hör bön och jag träffade en gammal skolkamrat från Strömma lanthushållsskola på Ica. Karin från Bredared. Vi hade en hel del att snacka om och när hon frågade om hon skulle skjutsa hem mig, var jag inte sen att tacka ja.

Idag har vi också tagit en promenad på ca en halvmil. Vi åkte sedan och handlade räkor i Räkboa på Byttorp, samt lite annat smått och gott på Ica. Väl hemma satte vi på Pavarotti, tände i brasan och satte oss och avnjöt våra räkor. Callemannen ville dock inte gå hem från kompisen Philip som han hittat på gatan för några veckor sedan.[sic] Ja han bor på gatan och de leker så bra.

Over the rainbow

När det gäller att flyga, så är jag oerhört ambivalent. Jag är rädd vid start och landning så jag får handsvett, men jag envisas hela tiden att sitta vid fönstret, för det är så fantastiskt imponerande att se jorden ovanifrån. Denna gång passade jag på att fota lite under protest från sonen, som är lite mer flygrädd än sin mor och trodde att digitalkameran var en utav de elektroniska manicker som man uppmanas att stänga av vid flygning. Bilderna här är tagna under inflygningen till Fuerteventura.

Semestern har verkligen varit avstressande och skön. Det tog några dagar innan man kunde varva ner, vilket det alltid tar, men sedan flöt allt på i underbar semestertakt. Vi provade på "All-inclusive-konceptet" för första gången och det var lite si och så med det tyckte vi. All inclusive innebär att man får gå omkring med ett plastband på armen som liknar det man får på BB när man föder barn. Med detta har man allt fritt hela veckan. Från frukosten på morgonen , poolbar, glass till barnen, fritt vin, öl och drinkar samt lunch och middag. Alltid var något öppet. Sista frukosten var "Champangefrukost" Ganska bra för att lugna ner resfebriga resenärer samt få lite extra dricks kan jag tänka mig.Restaurangen där vi åt var helt OK och det var bufféform på alla måltider, så man tog det man ville ha. Det är ju bra när man har barn med, för de kan verkligen plocka utav det de vill ha utan tjat från föräldrar. För övrigt fanns det en hel del att önska när det gällde miljön i restaurangen. Det var LYSRÖR i taket och hårda stolar som skrapade mot golvet: altså noll i mysfaktor. Vi tycker ju om lite mysiga restauranger med dov belysning och stearinljus på borden. Å andra sidan var det oerhört bekvämt. Vi bodde nära den underbart vackra och tre mil långa Sotaventostranden. Och vi förstod att denna strand är anledningen till att så många reser till denna ö som annars bara är en ofruktsam sandlåda.

På denna strand tillbringade vi den mesta tiden med romanläsande. Maken med nobelpristagare naturligtvis. För de som inte känner till det så går han igenom samtliga litteraturnobellpristagare från 1901 och framåt. Han har nu hunnit fram till Haldor Laxness. Under senare delen av semstern fick vi dock tillbringa under parasoll eftersom vi som är soldyrkare ända in in själen fick för mycket av den varan.

Det är så skönt att ha semester idag. Maken däremot fick åka till Landvetter tidigt på morgonen idag för vidare transport till Sundsvall på jobb. Torsdag Fredag åker han till Karlstad och tar sonen med sig så då kan jag ju lika gärna jobba igen. Men det är så härligt att bara ta det lugnt idag och glida runt och läsa lite bloggar från jobbet. Kul att se filmerna från bowlingkvällen.

Underbar vårdag!

Blåsipporna blommar i vår trädgård och idag satt jag ute i solen en liten stund mellan alla göromål. Lagen om alltings djävlighet är ju att jag kände av att jag började må så himla dåligt natten mellan fredag och lördag. Magen var i uppror och jag kände att något var på gång. Då var det bara upp och svälja hela vitpepparkorn som brukar ta bort maginfluensa, för nu hinner jag inte bli sjuk. Gårdagen kämpades igenom med illamående och halvtaskig mage, men jag tror ändå att jag hävt maginfluensan med den hela vitpepparen. Tråkigt bara att jag inte var så pigg igår när vi var utbjudna av Roger och M för Roger fyllde 40. Vi var på Restaurang Oliven och åt jätte gott Gambas till förrätt och Oxfiléspett till huvudrätt. Vi gick vidare och tog en öl på Bishop Arms, och min kära make blev ofredad av en äldre dam som högg tag i honom och undrade vad han gjorde i kväll!!!! Något chockade blev vi följda till dörren av R o M. Vi lånade dotterns lägenhet som ligger i samma kvarter som Bishop, så det var bekvämt.

I morse var det Anders tur att känna av att maginfluensan var nära förestående. Då var det bara att fram med vitpepparen igen. Nu känner vi oss ganska OK. Men är det inte typiskt. här går man och är kärnfrisk (Jag i alla fall) och så när man ska ut och resa så...

Det värsta jag vet är att packa. Jag vill inte ta med för mycket och inte för lite, ändå vill jag ha rätt grejer med. Det är så himla svårt

In memorian

Vår kära katt MUFASA fick åka till vetrinären idag och avlivas, det känns ledsamt men ändå skönt att vi äntligen kunde besluta om detta. Han har haft epilepsi flera år och det senaste har även hans njurar varit dåliga. Det känns svårt att ta ett sådant drastiskt beslut, men nånstans finns minnet av hans pappa som också hade dåliga njurar och han blev så dålig när vi var i Thailand (för exakt fyra år sedan) så våra grannar som hade hand om katterna då fick ta honom till vetrinären och konstatera att endast avlivning var lösningen. Det var jättejobbigt både för dem och oss. Detta ville vi inte vara med om en gång till utan tog därför "tjuren vid hornen" och idag tog Anders honom till vetrinären, där han stilla somnade in klockan 11. Han har gjort sitt nu och vi har ju kvar hans lilla dotter Blondie som är så kär.

Grått. grått, grått

När skall detta regniga och grå vädret upphöra? Varje gång man skymtar solen så tänker man: Åh nu kommer det fina vädret! Nu måste det bara bli fint väder som bara dunkar på och varar ett år eller så, för det måste ju jämna ut sig till slut. Det kan ju inte finnas hur mycket vatten som helst.

Nu har vi äntligen beställt dränering av huset i alla fall. Vi känner att det är bäst att göra det innan vi gör iordning trädgård och altan, så slipper man göra om allt om man skulle få några problem i framtiden. De kommer inte förrän i månadsskiftet April/Maj, så man får ju ge sig till tåls med plantering till efter det och det är lite synd, för man vill ju att buskar och träd skall få en bra start och det går ju inte att plantera för långt in på sommaren då solen bara steker på....

Det är som en SAGA!

Det är lite mycket nu minst sagt. Idag fick vi lära oss att prenumerera på nyhetsflöden, och det känner jag att jag inte hinner att titta så mycket på just nu. Jag har utöver allt annat jag gör tagit på mig att lära mig fjärrlånet, och det var det jag skulle komma till... systemet heter ju SAGA som alla som arbetar på bibliotek vet.
Det är jättemycket nytt att lära sig men väldigt roligt.
Men man skall försöka få tiden att räcka till också¨. Jag har tagit på mig ett extra informationspass idag också och så var det möte både i eftermiddag och i morgon eftermiddag.

Men ett litet inlägg blev det i alla fall, man är ju lite biten på det här.

Vårblommor!

I helgen åkte jag och maken (under viss protest)ner till B-landet för att inhandla vårblommor.


Visst gör det stor skillnad när man får nya friska blommor på fönsterbrädan, på bordet och ute i krukorna, håll med om det. Det bådar gott för vårens ankomst tycker jag.

Vaknade av solen idag

Så härligt med solen som precis hade gått upp och lät sina marströtta små strålar spegla sig på vår balkong, men säg den glädje som varar.... Nu har solen redan gömt sig under ett gråtjockt molnskynke igen. Men man vet ju i alla fall att den finns där ovanför. OBS: Bilden här till höger har jag hämtat från flickr.

Nästa vecka ska vi upp där och besöka solen en stund innan vi landar på Fuerteventura. Jag håller tummarna så jag får förbli frisk och Callemannen inte får något nytt. Han verkar nu vara feberfri och hostan har jag delvis fördrivit med en hostmedicin från kinesiska apoteket, där inte innehållsförteckningen gick att tyda. Ja det är ju tur att man inte vet vad de har stoppat i de där medicinerna sa jag till butiksbiträdet, som kontrade med att det är minsann "bara örter".

Oj då detta tenderar att bli mer och mer en hypokondrisk sjukdomsblogg, vi får råda bot på detta. Jag får helt enkelt skärpa mig och leva efter min egen ideologi.

Negerbollar och salta kisar

Ja så skulle man vara duktig då och baka när man är hemma med lillmannen, vilket man inte har gjort på väldigt länge. Calle såg lite pillemarisk ut när jag frågade om jag skulle baka negerbollar. Nej mamma det heter chokladbollar! Det är inte lätt att byta namn på något som är inpräntat i den gamla kokboken och i ens barndomsminne. Bäst att stryka över. Sagt och gjort. Jag passade också på att vara lite innovativ och ta i ett halvt kryddmått salt för att balansera upp det söta lite. Det var ingen match att återuppta sina bakkunskaper på det planet, och se där i skåpet stod ju redan en liten skål med pärlsocker. Maken måste ha fått över vid något tillfälle.

När bollarna var färdiga skulle de in i frysen ett tag innan avsmakning, men sugen som jag blev, kastade jag snabbt in en i munnen och mumsade i mig. Men hujeda mig vad salt det var! Det kan inte vara möjligt med så lite salt i smeten. Allt kanske hade hamnat på ett enda ställe! Om inte... Oj då Pärlsockret visade sig vara grovt salt, vilket bekräftades av maken per telefon. Men hur kunde du vara så dum och inte smaka först? Ja säg det. Det var bara att "sopa" bort allt grovsalt från de salta kisarna och så hälla på rikligt med pärlsocker... ur paketet denna gång. Bäst att vara på den säkra sidan. Ja så går det när husmodern övergiver sitt kök... Ingen ordning på allting...

Regnig måndagmorgon

Ja visst kunde det varit bättre! Idag fick jag gå upp klockan fem, då jag fick köra maken till tåget. Han har kvicknat till nu efter sin influensa, och Callemannen är fortfarande febrig och hostig. Jag tyckte därför att det var bra att bilen var hemma, ifall jag måste köra Calle till doktorn. Jag passade på att åka till jobbet direkt och jobba, då jag har ett morgonpass. Jag kan ju åka hem efter det till Calle. Inte så kul att lämna honom ensam hemma, men jag väckte honom och kollade febern som hade gått ner, och han tyckte det var Ok med viss tvekan. Jag fick lova att komma hem efter mitt pass.

Vårfåglar!

Visst är det härligt att det går åt rätt håll nu. Fåglarna kvittrar på morgonen. Här har jag hittat den mest fantastiska fågelsången.

Dansa med Eros Ramazzotti

Ikväll fick hela familjen sitta och titta på "lets dance" istället för "Så skall det låta," för det annonserades att ingen mindre än Eros Ramazotti skulle vara med. Callemannen som fortfarande är väldigt sjuk låg i sängen och tittade på "så skall det låta" medan vi fick genomlida pass o dobble och slowfox till det allra sista. Då dök han äntligen upp. Min älskade Eros Ramazotti, och hela kvällen var räddad! Han sjöng som en gud så vackert, fast det hela verkade lite playback om jag skall vara riktigt ärlig. Det lät exakt som på skivan som jag lyssnar på minst en gång i veckan. Intervjun var ju heller ingen höjdare, där Eros inte kunde svara på något annat språk än -Italienska naturligvis. De tror fortfarande att de pratar ett världsspråk som alla skall behärska. Ja men han är förlåten, för jag älskar ju Italien!

Idag förärar oss förutom Eros vår dotter Hanna sin närvaro, och det är roligt. Maken har kvicknat till efter lite Konjak och har idag åstadkommit lite stekt biff med klyftpotatis till. Ja tur att han inte hade feber så länge. Jag började bli lite irriterad på allt sjukdomsprat. Kinespillren gör med andra ord nytta.

Lugnt på kvällspasset

Klockan är snart halv sex och solen lyser fortfarande ute. Är det inte fantastiskt! Jag jobbar kväll och det är som alltid ganska lugnt, det ger tid att titta runt på bloggarna. Det är kul att läsa om vad alla skriver om. Filmerna får man väl titta på hemma, för det kan man ju inte göra på jobbet.

Jag försökte länka till Aktuellts solfilm nu, den tycker jag är så trevlig. Men jag upptäckte att det gick ju inte här i disken. (Jag använder Opera nu, Mozzarellan gick inte)

Nu är det inte så lugnt längre. Så är det alltid när man säger att det är lugnt. Men det är ju bra att det är mycket folk i biblioteket och framför allt att man har att göra här i disken. Det är bara inte så roligt när studenterna står och pratar i telefon så det hörs i hela biblioteket. Inte hjälper det heller att man säger till dem. När man står och pratar i mobiltelefon vid räcket på plan tre eller fyra så blir det som en resonanslåda och det hörs i HELA biblioteket. Samma sak var det i Måndags, då satt det ett gäng och gapade och skrek på plan fyra och ALLT hördes ner till infodiskarna. Det blir svårt att koncentrera sig när man hjälper de studenterna som man har framför sig. Särskilt ofta pratar de ju ganska lågt när man har dem framför sig.

Nu har jag två förkylda män hemma!

Ja Callemannen började hosta också, så nu får vi se hur mycket jag får sova inatt! I morgon får jag gå upp till "kinesen" och inhandla diverse hälsokostmedikamenter. De har bra théer och vitaminer samt röd solhatt mm.

Solen består

Pigg och glad blir man av solen som vi längtat efter så länge. Om bara man inte hade haft en förkyld maan hemma förståss... Ja det är ju extra synd om män när de är sjuka(det vet väll alla). Oj då nu var jag där igen med mitt generaliserande av människorna som är norm i vårt samhälle, förlåt. Min bäste vän och ihärdige följeslagare hör dock inte till denna grupp. Nej min käre make beklagar sig inte särskilt mycket. Han känner till mitt minimala tålamod med sjuklingar givetvis så honom är det extra synd om. Många andra män har små Florence Nightingale hemma. Inte min make. Jag försöker dock begränsa smittorisken, så jag springer runt med en trasa och rengöringsmedel på alla handtag och kranar denna morgon. Ja inte vill man bli sjuk nu när vi snart ska resa till solen. Ja vi ska åka till fuerteventura om mindre än två veckor. Då hoppas vi att solen skall vara där också.

Blir lycklig av solen!

Det är så härligt när solen för en gångs skull lyser, så jag var tvungen att ta en promenad på lunchen. Jag begav mig till Annelundsparken och njöt av lökväxterna som där började att komma i planteringarna. Jag kände mig ungefär som i min favoritvideo så här glad och positiv:

Hoppas bara inte det slutar på samma sätt för mig....

Roligt att ni är så flitiga att kommentera min blogg, och det är så roligt att få positiva kommentarer. Det ställer ju också krav på att fortsätta med samma frenesi.

Keramikalster

Här är exempel på vad jag gjort i keramiken.

Heja kung Oscar!

Tvärredssonen och den flerfaldige Vasaloppsvinnaren Oscar Svärd är med i årets Vasa i år igen, trots sjukdom. Det är alltid lika spännande att följa honom i TV-rutan. Han är ju liksom äldste sonen Marcus officer, och gammal träningskompis till Marcus
Det är sånt här som Marcus har för sig när han är ledig från sitt arbete. Han springer också orientering, kanot och cykel med hans barndomskamrat Linus Davidsson. Deras lag heter Armens jägarbataljon. Det är där Marcus arbetar.

Schlagerfestivalen!

Ja så hette det ju förr och då var det SÅ MYCKET bättre. Vi kunde dessvärre inte låta bli att slå på TV apparaten ikväll och tjyvkika lite på melodifestivalen, fast jag deklarerat att jag aldrig mer skulle se skiten. Christina Luuk är mycket mera sansad idag. Kanske har han läst min blogg?

Callemannnen flydde för säkerhets skull fältet ner till en kompis på gatan nedanför här på Ekås. Han har hittat några kompisar här och det är jättekul för honom att slippa oss gamlingar. Det verkar vara lite mer likt Tvärred här på Ekås. Lite landet liksom i Tvärred. Både barnen och föräldrarna bryr sig mer än nere i stan. Vi har hittat vårt Schangrila eller hur man skriver det.

Så ska det låta!

En stor del av Fredagskvällen tillbringades framför programmet "Så ska det låta" vilket visade prov på hur det definitvt INTE ska låta när vissa tog till att sjunga. Men i huvudsak är det ett mycket underhållande om än preparerat program i helt i klass med "på spåret" som tyvärr var slut just som vi hade upptäckt dess faciliteter.

Idag har det inhandlats gardintyger och nya gardiner har hängts upp i sovrum, kök (igen ska vi hålla på så här får vi ha 52 olika uppsättningar som maken så riktigt påpekade) och vardagsrum. Vardagsrummet blev befriat från det rödrutiga inslaget och det blev helt linnevitt för att inte bryta av så stark mot det turkosa som jag köpt för att få in våren lite. Det var ju fabriksförsäljning på Spira och då måste man ju passa på. På bilden ovenför syns ju inte färgen på tabletterna och duken. Bättre då på den undre bilden. Det är himla kul att laborera med bilder i bloggen så här tycker jag. Jag har lärt mig hur man "möblerar om" med bilderna. Det är enkelt, men vad som är mer tidskrävande är att gå in och redigera bilderna i Photoshop. Det har jag inte tid med nu, för jag vet hur Photoshop kan uppsluka en fullständigt. Jag har ju gått båda kurserna i digital bildbehandling på BHS.