Kattletande

Numera kan jag titulera mig förste kattdetektiv. Eftersom vi hängt upp fler skyltar om Blondies försvinnande när vi hörde att hon eventuellt varit synlig i September så hör folk av sig om att de har sett henne. Efter att ha fått ett tips i Söndagskväll att hon synts till på idrottsplatsen MYCKET MAGER så fick jag nästan panik och kunde inte sova den natten. Fler skyltar hängdes upp på måndagmorgon och genast ringde flertalet och lämnade tips.

Någon hade sett henne vid ICA så sent som i helgen och någon lämnade tips om att det finns "en tjej som kidnappar katter" eller om man så vill tar hand om katter som hon tycker synd om. Jag har ringt denna tjej en gång men hon svarade inte och det känns lite konstigt att ringa och fråga om hon har hittat vår katt så nu avvaktar jag några dagar för idag har jag varit och hängt upp en lapp vid ICA. I morse gick jag runt där och ropade på henne och igår var jag vid Idrottsplatsen och gick säkert en halv timme och ropade. Man känner ju sig lite dum. Typ: här går jag och ropar på en katt som vi inte sett på mer än två månader. Kanske hon finns under någon buske.

Hela tiden ser jag söta lilla Blondie framför mig alldeles mager och ensam hungrig och frusen och nu ösregnar det ute. Usch vad jobbigt det är att inte veta om hon lever eller är död.

Reclaim the kitchen!

Jag är fullkommligt hopplös. Igår var Callemannen inte särskilt nöjd med min lördagsmat som fick bestå av rester. Vi var ju bara två personer och vi hade lagom mycket kvar för oss så...Han deklarerade att han och pappa brukade minsann ha så mysigt så när de var ensamma.

Så idag tänkte jag att jag måste anstränga mig lite mer och frågade vad han ville ha. Tacos blev svaret snabbt och jag tog med mig inköpslistan och åkte iväg på diverse ärenden. Jag skulle ju köpa utebelysningen eftersom det var 25 % rabatt där sista dagen idag. Man måste ju vara "om sig och kring sig" som det heter "om man skall få nåt i sig och på sig" Nu är det mer huset som skall få lampor på sig och belysning på sig. Vi hade ju handlat en massa men vi skulle ha ändå mer och då kan vi lika gärna köpa det nu.

Lite halvstressad för att hinna med allt kände jag mig grundlurad när jag kommit ur affären. Inte fick jag några 25% inte. Det var något slags "kampanjpris" på flera av lamporna så det blev ca 100 kronor billigare räknade jag snabbt ut men vem orkar bråka.

Jag hastade vidare till biblioteket och herre gud vad mycket böcker jag hade lånat över sommaren! Det blev tungt att bära minst sagt. Man kunde ju tro att jag skulle skriva en doktorsavhandling på trädgårdslitteratur.

Vidare till stora ICA-butiken och där kunde jag konstatera att det är ju maken som känner till var allting finns. Jag jagade kring halvt hysterisk. Var är köttfärsen, här hade jag behövt karta och kompass bland alla fläskkotletter och skinkförpackningar som det finns ungefär 700 olika sorter. Till slut skriker jag i panik efter en kille i röd jacka: Hallå där VAR I HELA FRIDEN HAR NI GÖMT KÖTTFÄRSEN!

Väl ute ur den affären ville jag ju titta in till Yrjö eftersom jag tyckte det var så välstädat i ateljen så jag bara måste se det.

Han hade verkligen så himla fint med massor av fina grejer. Där blev jag kvar en stund och stressade ner. Ingen idé att åka på våtvästträningen idag heller. Jag ville hellre hem till Callemannen och laga tacos.

Callemannen var naturligtvis inte hemma och väntade inte heller på sin mamma, så hon plockade ihop den torra tvätten och hängde upp en ny maskin samt började med att plocka ur diskmaskinen och laga mat. Halvvägs in i matlagningen srider sig paniken igen när mamman upptäcker att varken tacoskal eller något liknande inhandlats. Jäklar det glömdes totalt av. Vi kanske har något i frysen? Nej inte en tillstymelse till tacobröd. Inte kul att åka iväg igen. Nej det fick bli tacopaj

Då behöver man använda matberedaren och den är inte denna mamman kompis med, eftersom den inhandlades efter maken tog komandot i köket och jag inte behövt skruva i hop den. Fattar inte att en maskin kan vara så komplicerad att få ihop. Man behöver minst ha en civilingengörsexamen och det har jag inte. Den förra matberedaren kände jag utan och innan och det gick snabbt att få ihop den minsann.

Efter en stunds fepplande så gick det dock och Callemannen ringer och frågar om inte jag skulle åka på min våtvästträning. Nej den har jag hoppat över idag. Jag lagar mat nu till dig är du inte hungrig? NEEEJ men vad får vi? frågar Callemannen. Tacopaj säger mamman och hoppas att han inte skall bli besviken. Vad gott! Då kommer jag säger han och mamman pustar ut. Återstår bara att färdigställa det hela. DÅ upptäcker mamman att det inte finns någon Creme Fraiche heller! Varför var hon så stressad när listan skrevs! Dock fanns lite Mascarpone över från Tiramisun förra helgen. Lite mjölk i Mascarponen blir ju precis som Creme Fraiche. Sagt och gjort det blandades ihop och osten revs i ett huj när äntligen matberedaren på nytt fick plockas ihop med nya delar. In med hela härligheten i ugnen och där står Callemannen i hallen. Är det inte färdigt än? Jo så snart, jag ska bara...

Det blev ingen jättesuccé men Callemannen åt faktiskt två portioner så och jag tyckte den var fruktansvärt god! Det är faktiskt mycket bättre med paj än att sitta och söla med skal eller ännu värre de där stora pannkaksliknande bröden som mina killar alltid vill ha. Dessutom blev det en aldeles lagom fin liten rest tills i morgon.
Ibland är det jobbigt att anstränga sig men jag har insett att jag nog måste återta lite av min köksroll. Det är konstigt vad snabbt man lägger av sig vissa. Jag har ju alltid varit en fena i köket.

Solen värmer inte längre!

Jag upptäckte när jag skulle jobba lite i trädgården idag att det var inte alls skönt ute. Det var riktigt kallt. Jag köpte lite lökar igår och tänkte sätta dem och det drog naturligtvis med sig en massa annat. Ja visst ja jag lovade att vattna och det nyköpta silverpäronet fick visst inget stöd förra helgen när det planterades. Ja så kan det se ut, när man går där i trädgården hittar man massor av uppgifter. Tiden rinner iväg och hjälp vad klockan blev mycket. Jag som skulle ta en tur till lampaffären och köpa utebelysning, biblioteket och lämna tillbaka böcker och en sväng till Yrjö skulle jag ju också. Han var med i BT idag och det såg så fint ut i ateljen så jag måste bara dit och titta hur det kan se ut när han städat undan en massa! Här hittar ni en gammal artikel från förra året. Här finns ännu en lite färskare med bild på hans stora äpplen.

Spis

Muraren har varit här och börjat att mura vår spis. Så här hög kommer den att bli och så blir det valv att lägga ved i under. Han kommer igen på Måndag och fortsätter så får vi se hur långt han hinner. Man ser tydligt vilken skillnad det är på det nya teglet innuti (som inte kommer att synas) och det gamla fina.

89 år!

Ja lika gammal som Lennart Hellsing är min far och idag fyllde han år så vi var där och gratulerade honom.Det var Callemannen, Emelie och jag som var där för maken körde vi till flygbussen i morse för vidare transport till Costa del sol via Landvetter och sedan Spanien och Arlanda.

Naturligtvis tog jag med mig min kamera när vi besökte pappa och jag tog några bra foton på honom.

Han är numera alltid glad och förnöjsam fastän han har mycket som inte är bra och han klagar aldrig. Han bara säger att det är jobbigt för att han är så yr jämt och ständigt. Det kan inte vara lätt att bli gammal och kroppen inte lyder en längre.

En gång i tiden när min far var ung och gjorde lumpen på segelfartyget Drottning Viktoria så såg han ut så här. Jag tycker nog att det syns att Marcus har lånat några drag från honom.

Spindeln i nätet

I morse var det så vackert ute med massor av dagg på växter och jag hittade det här spindelnätet på balkongen och kunde inte låta bli att fota det.Maken är som spindeln i nätet. Han planerar veckomatsedlar, gör inköpen, lagar maten och numera när jag varit i slutfasen på magisterarbetet har han även veckostädat på fredagarna. Allt detta gör maken med glädje. Jag frågar mig ibland: Jag måste ha gjort något gott någongång för att förtjäna honom!

Tegelväggen

Idag har vår murare varit och murat upp muren i vårt uterum och gjort små "svalbon" som han kallar det för som man kan sätta värmeljus på till exempel. "Hyllorna" som sticker ut tänkte jag sätta keramikföremål på. Det kan nog bli ganska bra.

Nästa gång han kommer skall han mura färdig ända upp och börja med spisen. Det skall bli en helt öppen spis som man ser elden i. Man kan också komplettera den med en insats naturligtvis, men vi har tankar om att det skall gå att baka små pizzor i den om man rakar undan den varma glöden. Piroger och små pajer kan man också göra kanske. Ja det är bara en tanke vi har. Vi såg att de gjorde så i programmet Solens mat. Det är ett sånt supertrevligt program.

Framförallt är spisen tänkt som en mysfaktor, där man snabbt kan få upp värmen om man vill sitta där en kväll på vintern naturligtvis. Ja så skall den pryda väggen också.

Muraren kunde också göra små nischer in i väggen, där man kan ställa saker, men vi tyckte att väggen är såpass liten så det kan bli för mycket. Dessutom blir det i såfall vitputsat inne i nischerna och det stör intrycket lite utav den gamla fina tegelväggen. Vi har fått tag på begagnat skorstenstegel och det är verkligen vackert.

Förhoppningsvis kommer sedan snickarna och elektrikerna nästa vecka och sätter in lampor och glasväggarna. Slutligen skall muraren hjälpa oss att lägga det svarta keramikgolvet.

Bloggfunderingar

Klagomål från äldste sonen har hörts att jag inte skriver i bloggen längre. Det är ju roligt att någon läser den, för egentligen har jag den mest för mig själv som en slags dagbok, där jag kan gå tillbaka och se vad som hänt. Det är särskilt värdefullt när man som vi håller på att bygga till och renovera trädgården. Det sistnämnda är dock sonen inte intresserad att ta del av men väl i övrigt vad vi gör är väl förstås roligt att läsa om när man som han befinner sig i Norrland.

Jag får väl spotta upp mig lite nu och skriva lite oftare nu när vi äntligen är färdiga med uppsatsen. Vi blev faktiskt färdiga förra veckan och seminariet gick mycket bra. Dessutom hade vi vår opposition och den gick också mycket bra, så nu är det bara lite kompletteringar kvar som vi måste göra innan uppsatsen publiceras.

Helgen som gick var vädermässigt mycket bra och vi hade Österrikefrämmande och det var festligt värre. Som vanligt fick vi Mozartkugeln av H. Österrikiskt vin fanns också med naturligtvis, som så påpassligt kom att konsumeras till Ostpaté och nykokt krabba.

Vi började med att visa H och W vår stad och Pinocchio med flera skulpturer fick påhälsning, samt Högskolans bibliotek naturligtvis. Sedan var vi ute på skogspromenad eftersom det är en utav de aktiviteterna de tycker om att göra i Sverige. De tyckte om lugnet och utsikten vid vårt hus. Jag skall lägga in lite bilder här i bloggen när jag kommer hem ikväll.

Födelsedagsfirande på Gothia Tower

Idag har vi varit på Gothia Tower och firat makens syster som fyllde 40. Det bjöds på italiensk brunch och vi åt så magen stod i fyra hörn efteråt. Varför gör man så? Äter så mycket menar jag. Jag åkte och våtvästgympade vid halv fyra och jag är fortfarande mätt och nu var det sju timmar sedan vi började äta!

Sara som fyllde fick en cykel som hon kommer att behöva då de bosatt sig mitt inne i Göteborg och då passar det inget bra med bil eftersom man antagligen alltid har parkeringsproblem då.

Varg

Ikväll såg vi den nya filmen VARG med Peter Stormare i huvudrollen. Det var en stark film tyckte jag fast maken tyckte den var tunn. Det var Kerstin Ekman som skrivit manus och Daniel Alfredsson som regisserat. Alla skådespelare var jättebra och det var så fina naturbilder så man riktigt kunde känna hur det kändes att vandra där på fjället i knarrande snö på vår-vintern. Storyn må vara tunn men det var mycket känslor i filmen och rollen som Clemenz var ju som klippt och skuren åt Peter Stormare.

Jag har nu suttit och försökt knåpa ihop en vägbeskrivning från Göteborg hem till oss på Tyska för vi får besök av min österrikiska "syster" Helga med man som skall tillbringa en vecka i en stuga i Bohuslän och sedan komma till oss och hälsa på innan de flyger tillbaka till Salzburg. Det ska bli sååå roligt att träffa dem, men det blir ju inte förrän nästa helg. Så ska vi planera in god mat! Tyvärr hinner inte uterummet bli färdigt då det tar längre tid än utlovat att få glaspartierna och dessutom har muraren som skulle mura väggen/spisen blivit sjuk!

Nu tar det i att blåsa och regna och skvala igen Usch då vilket väder vi har fått!

Regnmätarproblematik

Vi har hela sommaren letat efter en snygg regnmätare med en glaskopp istället för de tråkiga i grön plast som finns i varje trädgårdsshop för några tior. Vi har haft ett antal men de går sönder efter en säsong. Överallt har vi letat efter denna regnmätare och ingenstans fanns den att finna. När vi äntligen hittade en annan än den i grön plast så var det en hel väderstation strax under tusenlappen och det var ju inte riktigt en sådan vi tänkt oss även om maken var väldigt sugen på en hel väderstation så det blev förståss kalla handen.

Så förra helgen hittade vi äntligen en regnmätarhistoria som var perfekt! Den var lagom stor och snygg med smide och en glaskopp precis som vi ville ha. Vi inhandlade den genast och regnet lät ju inte vänta på sig. Då uppstår plötsligt oväntade problem; Hur läser man av den då? Måtten är nämligen i cm! Jaha där står vi som två fån och det stämmer liksom inte. 120 mm känns liksom för mycket. Efter lite dividerande hit och dit har vi bestämt oss för att köpa en billig i grön plast och ställa bredvid för att jämföra och lära oss att läsa av den fina mätaren. Ja så det kan bli!

En höstpromenad hann vi med ikväll innan det blev mörkt och efter allt regn och det var ljuvligt härligt. Särskilt mycket svamp blev det inte i korgen men vad gör det? Bättre lycka nästa gång...

Uterumsdags!

Igår kom snickarna och snickrade stommen till uterummet. Idag kom de och täckte för regnet och kunde inte fortsätta för att det var för blött för att snickra råspont. De kommer igen på Måndag istället. Då får vi hoppas det inte vräker ner som nu. Usch.

Idag ska vi till Alingsås.

Bilder med nya kameran

Calle med Maja

Lite bilder hanns med att ta när jag kom hem. Båda tjejerna kom upp och åt papplans goda viltlax. Hanna hade med sin lilla kattunge Lizzie som var så söt och go. Maja och hon fräste lite på varandra så vi vågade inte ha dem ihop.

Flickorna musicerade lite för födelsedagsbarnet.Det finns ju jättemycket att lära sig med kameran. Än så länge tar jag bara på Autoläget med lite olika inställningar på objektivet. Jag tog lite nattbilder på min ivrigt blommande Awekening. En helt underbart tacksam ros,med en helt underbart tacksam kamera. Bilderna blir ju helt annorlunda än med kompaktkameran. Och jag som egentligen var nöjd med den.

Ibland vet man inte sitt eget bästa.

Tur man har en familj som vet.

Hur lyckligt lottad är man inte?

Canon 450

Jag har fått en systemkamera (digital) av min familj! I morse kom båda flickorna upp (Marcus är också med på kameran men han är ju i A:jaur)

Det blev stor frukost med nybakt bröd och sockerbulle från finbageriet.

Åh vad jag skall fota. Det ska bli jättekul. Nu har jag ju all tid i världen att "lära känna" min kamera. Kanske jag till och med börjar använda Photoshop igen för att redigera bilderna.

Idag skall M bjuda mig på lunch och ikväll kommer tjejerna upp igen på middag. Det är ju nästan som om jag fyller jämt men det gör jag verkligen inte. Inte förrän nästa år.

Organisationsfunderingar

Jaha nu har jag äntligen fått ett par dagar som jag kan pusta ut efter en hektisk höststart. Det har varit sjukt mycket att göra när jag har haft mina informationspass och denna veckan har jag tagit ett extra pass på torsdag eftermiddag. Kassan behöver växlas ideligen och kopieringskortsautomaten fick "ett spel" igår.

Igår blev vi klara med vår magisteruppsats och skickade in den till seminariesekretariatet för granskning. Det är helt underbart att vi är klara!!!!
Kan inte fatta det! Det tråkiga är ju att M flyttar hem till Skåne igen och livet går vidare utan henne. Men det tråkiga får jag inte tänka på förrän vi har har försvarat vår uppsats och gjort de kompletteringar som skall göras efter seminariet. Ja man vet ju inte om man blir godkänd och inte ens om vi får gå upp i september. Nu väntar en vecka i spänning för besked om vi får gå upp.

Vi ska ju välja vad vi vill göra i nya organisationen och det blir mycket funderingar en vecka på vad man verkligen vill och vad man helst vill. Jag har ju jobbat med det mesta här på biblioteket under mina fjorton år. Allt förutom tidskriftsprenumerationer och undervisning har jag hunnit med så vad skall man välja????