Så idag tänkte jag att jag måste anstränga mig lite mer och frågade vad han ville ha. Tacos blev svaret snabbt och jag tog med mig inköpslistan och åkte iväg på diverse ärenden. Jag skulle ju köpa utebelysningen eftersom det var 25 % rabatt där sista dagen idag. Man måste ju vara "om sig och kring sig" som det heter "om man skall få nåt i sig och på sig" Nu är det mer huset som skall få lampor på sig och belysning på sig. Vi hade ju handlat en massa men vi skulle ha ändå mer och då kan vi lika gärna köpa det nu.
Lite halvstressad för att hinna med allt kände jag mig grundlurad när jag kommit ur affären. Inte fick jag några 25% inte. Det var något slags "kampanjpris" på flera av lamporna så det blev ca 100 kronor billigare räknade jag snabbt ut men vem orkar bråka.
Jag hastade vidare till biblioteket och herre gud vad mycket böcker jag hade lånat över sommaren! Det blev tungt att bära minst sagt. Man kunde ju tro att jag skulle skriva en doktorsavhandling på trädgårdslitteratur.
Vidare till stora ICA-butiken och där kunde jag konstatera att det är ju maken som känner till var allting finns. Jag jagade kring halvt hysterisk. Var är köttfärsen, här hade jag behövt karta och kompass bland alla fläskkotletter och skinkförpackningar som det finns ungefär 700 olika sorter. Till slut skriker jag i panik efter en kille i röd jacka: Hallå där VAR I HELA FRIDEN HAR NI GÖMT KÖTTFÄRSEN!
Väl ute ur den affären ville jag ju titta in till Yrjö eftersom jag tyckte det var så välstädat i ateljen så jag bara måste se det.
Han hade verkligen så himla fint med massor av fina grejer. Där blev jag kvar en stund och stressade ner. Ingen idé att åka på våtvästträningen idag heller. Jag ville hellre hem till Callemannen och laga tacos.
Callemannen var naturligtvis inte hemma och väntade inte heller på sin mamma, så hon plockade ihop den torra tvätten och hängde upp en ny maskin samt började med att plocka ur diskmaskinen och laga mat. Halvvägs in i matlagningen srider sig paniken igen när mamman upptäcker att varken tacoskal eller något liknande inhandlats. Jäklar det glömdes totalt av. Vi kanske har något i frysen? Nej inte en tillstymelse till tacobröd. Inte kul att åka iväg igen. Nej det fick bli tacopaj
Då behöver man använda matberedaren och den är inte denna mamman kompis med, eftersom den inhandlades efter maken tog komandot i köket och jag inte behövt skruva i hop den. Fattar inte att en maskin kan vara så komplicerad att få ihop. Man behöver minst ha en civilingengörsexamen och det har jag inte. Den förra matberedaren kände jag utan och innan och det gick snabbt att få ihop den minsann.
Efter en stunds fepplande så gick det dock och Callemannen ringer och frågar om inte jag skulle åka på min våtvästträning. Nej den har jag hoppat över idag. Jag lagar mat nu till dig är du inte hungrig? NEEEJ men vad får vi? frågar Callemannen. Tacopaj säger mamman och hoppas att han inte skall bli besviken. Vad gott! Då kommer jag säger han och mamman pustar ut. Återstår bara att färdigställa det hela. DÅ upptäcker mamman att det inte finns någon Creme Fraiche heller! Varför var hon så stressad när listan skrevs! Dock fanns lite Mascarpone över från Tiramisun förra helgen. Lite mjölk i Mascarponen blir ju precis som Creme Fraiche. Sagt och gjort det blandades ihop och osten revs i ett huj när äntligen matberedaren på nytt fick plockas ihop med nya delar. In med hela härligheten i ugnen och där står Callemannen i hallen. Är det inte färdigt än? Jo så snart, jag ska bara...
Det blev ingen jättesuccé men Callemannen åt faktiskt två portioner så och jag tyckte den var fruktansvärt god! Det är faktiskt mycket bättre med paj än att sitta och söla med skal eller ännu värre de där stora pannkaksliknande bröden som mina killar alltid vill ha.
Dessutom blev det en aldeles lagom fin liten rest tills i morgon.Ibland är det jobbigt att anstränga sig men jag har insett att jag nog måste återta lite av min köksroll. Det är konstigt vad snabbt man lägger av sig vissa. Jag har ju alltid varit en fena i köket.
