Nu ser det ut som om vi har en vit pool utanför vårt hus. Det är i den som en kranbil skall komma och fylla i betong i i morgon. Det skulle min keramiklärare Yrjö älska. En sån stor form!
Jag har bett om mitt runda hål som jag skall plantera min vindruva i. Det var inga problem. När jag kom hem idag sent om sider var ingen Calleman hemma. Bänkarna i köket (och golvet) var till min stora förskräckelse täckt av ett lager mycket fin sand som damm. Snickarna hade antagligen gjort något som dammade och glömt att stänga igen balkongdörren. Jag lämnade den lite öppen så de skulle kunna gå in och använda micron och toan. Så det var bara för den vrålhungriga mamman att prioritera städning före maten. Man kan ju inte göra mat med bänkarna så smutsiga. Golven får dock vänta tills i morgon.
Ångesten blev total när inte Calle kom hem och inte svarade i telefon heller. För att stävja den ångesten ångade jag på och torkade av allt på balkongen också eftersom där var lika "dammigt" Förmodligen var det av blåsten häromdagen. Våran "trädgård" är ju täckt av sand istället för gräs som i andras trädgårdar.
Callemannen svarade efter trekvart och en sten föll från mitt hjärta, så jag kunde laga lite mat.
Som plåster på såren kunde jag nu trösta mig med ett nytt nummer av "Drömhem & Trädgård" och mitt favvoprogram Simon and Thomas som Callemannen så snällt upplyste mig om att det kom. De är ju bara för underbara. Idag hade de en snickare med som på pricken pratade som "Rollonmannen" om ni vet från serien Mia och Klara
