Vädret är sagolikt nu i maj.Tänk att få gå ut tidigt på morgonen och hämta tidningen och höra fåglarna kvittra och dofta på syrenerna! Då kan man inte låta bli att tänka på vad priviligerad man är.
Mitt köksland som min älskade make gjorde iordning innan han åkte till Danmark står och väntar på att vi skall så i det. Härligt. Jag hoppas det blir tid över på Lördag att göra det. Som det är nu räcker min tid inte till och jag är fruktansvärt frustrerad över att uppsatsarbetet inte kommer att bli färdigt i tid till på Måndag. Och då lämnas endast över till att fila och fila på det så vi kan gå upp på första seminariet i höst.
