Dagen börjar med att vi vaknar i kvarnen vrålhungriga. Det är ju lite typiskt att jag som aldrig är hungrig när jag vaknar och har svårt att äta frukost för tidigt vaknar i en kvarn utan så mycket som en smula mat tillgängligt.
Rute stenugnsbageris kafé där vi hade bestämt att äta vår frukost öppnade inte förrän klockan 10 så vi tog en tur ut till ön Furillen som ligger en bit därifrån. Det är ett nedlagt kalkbruk och Furillen finns med i min deckare av Mari Jungstedt som jag läser just nu.
Efter en underbar frukost med olika sorters surdegsbröd, marmelad, ost och kaffe latte för mig, vanligt kaffe för maken och varm choklad till callemannen gick färden vidare till Slite, där jag tänkte köpa mig en baksten som jag skall ha när jag bakar mitt surdegsbröd hemma.
Bara det att adressen hade vi inte fått med och makens fantastiska GPS fick fullkomligt fnatt ute på Furillen så det var bara att åka rätt ner i Slite och efter ett stopp nere i hamnen där maken startade om GPS:en ett antal gånger och efter det äntligen fick igång den så kunde vi ställa in den på Slite stenhuggeri. Konstigt den visade på 0 meter till målet... Nu hade den fått fnatt igen.
Trött på alltihopa vänder jag mig till höger och tittar in i en vägg där det står: Slite stenhuggeri på väggen! Där är det ju skriker jag i falsett och in stegar vi i fabriken där de slipar sten på löpande band.
En kille stoppar upp i sitt arbete och frågar om han kunde hjälpa oss med något. Ja säger jag, jag skulle vilja köpa en baksten. Jaha svarar killen. De är tyvärr slut men kom tillbaka på Måndag så har vi sågat till fler.
Ja svarar jag, nu är det bara så att vi är bara här över helgen...
Då fixar jag en säger den gullige killen och efter en stund kommer han tillbaka med en bit som han sågade till åt mig i den storlek jag ville ha och sen kommer det mest magiska när vi frågade hur mycket han skulle ha för den svarar han exakt det belopp som maken råkade ha kvar i plånboken. Det var inte så mycket pengar och vi hade diskuterat när killen var borta att det är nog inte så troligt att det skulle räcka och kort tar de säkert inte där i fabriken.
Efter den smått magiska incidenten åkte vi vidare ut på Fårö och badade, besökte Fårö kyrka och tittade på Bergmans grav, besåg en massa raukar och efter det var det dags för middag i Stenkyrka mejeri, ett mysigt ställe inte långt från vår kvarn. Några stockholmare har gjort om ett mejeri till högklassig restaurang. Maken åt flundra och vi åt en underbar biff som smakade himmelskt!
