Efter mitt kvällspass ska de flesta i personalen gå ut med Inger för att äta på Georges restaurang. Trevligt att gå ut men tråkigt att "bli av med" en bra arbetskamrat. Lite sorgligt också som alltid när någon slutar, hoppas inte tårarna kommer så där otippat som de kan göra på mig. Ingen kommer i Ingers ställe. Vad ska man säga om det... Hur ska vi klara detta? Tur att vi får ha kvar Inger på torsdagar i informationspunkten i alla fall.