McBeth var igår en upplevelse, för att kommentera "marskattens" kommentar här på bloggen så har hon rätt! Den var dramatisk så att det rök om det. Väldigt blodig som värsta deckaren. Den utspelar sig i Scottland och det är ett drama av Shakespeare från början som Giuseppe Verdi har tonsatt. Det är en studie i ohejdbar drift efter makt. Här kan man se vad som händer när etik och moral får stryka på foten för maktbegär. Detta är ju något som än i våra dagar känns aktuellt. Titta bara på våra politiker, även om de inte mördar med kniven som McBeth gjorde, finns det andra värden som går förlorade när pengar och girighet får styra.
Solisten som sjöng Lady McBeth var världsartisten Francesca Patané från Italien var helt lysande i rollen som hon åker omkring i världen och sjunger. Hennes röstresurser nådde höjdpunkter (och även underbara alttoner) som stundtals inte kändes mänskliga. Det var bara en helt underbar musikupplevelse. Vi älskar ju båda dessa stora köruppsättningar som ofta (eller alltid?) finns med i Verdis operor. Det är bara för maffigt. Häxorna i uppsättningen bestod av en hel damkör.
Nästa operabesök blir redan i morgon. Då blir det, min älskling, Salzburgsonen Mozarts "Figaros bröllop". Lite lättsammare.
